Naturvårdsverket och digitala produktpass: myndighetens roll

Naturvårdsverket är den myndighet som kontrollerar att produkter på den svenska marknaden följer EU:s ekodesignförordning (EU) 2024/1781, ESPR, och därmed också kraven på digitala produktpass. Det framgår av 24 c § miljötillsynsförordningen, som gäller sedan 12 augusti 2026 (SFS 2026:1463). Två undantag finns: Energimyndigheten kontrollerar energirelaterade produkter och Kemikalieinspektionen kontrollerar ekodesignkrav som gäller ämnen. Sedan 29 september 2026 kräver dessutom förordningen (2026:1739) att den information som en delegerad akt kräver ska finnas på svenska.

Det finns ännu ingen produktgrupp där ett digitalt produktpass är obligatoriskt enligt ESPR. Kraven kommer i delegerade akter, och den första väntas för järn och stål eller textil. Men vem som kontrollerar, och på vilket språk passet ska vara, är redan bestämt.

Vad gör Naturvårdsverket med digitala produktpass?

Myndigheten har tre roller som rör produktpassen.

1. Marknadskontroll enligt ESPR

Enligt 24 c § miljötillsynsförordningen är Naturvårdsverket marknadskontrollmyndighet och utövar kontroll enligt marknadskontrollförordningen (EU) 2019/1020 över att produkter överensstämmer med kraven i förordning (EU) 2024/1781. Paragrafen infördes genom förordning (2026:1463), utfärdad 25 juni 2026, och trädde i kraft 12 augusti 2026.

ESPR säger att en produkt som omfattas av en delegerad akt bara får släppas ut på marknaden om det finns ett digitalt produktpass för den (artikel 9). Den som kontrollerar ekodesignkraven kontrollerar därför också att passet finns och innehåller det akten kräver.

2. Tillsyn över osålda konsumentprodukter

Enligt 24 § punkt 6 miljötillsynsförordningen har Naturvårdsverket tillsynen över de skyldigheter som ekonomiska aktörer har enligt artiklarna 24.1, 25.1 och 25.2 i ESPR. Det är kravet att årligen redovisa kasserade osålda konsumentprodukter och förbudet att förstöra osålda kläder och skor. Förbudet gäller från 19 juli 2026. Mikroföretag och små företag är undantagna, och för medelstora företag gäller det från 19 juli 2030, enligt regeringens promemoria.

3. Vägledning och arbetet i EU

Naturvårdsverket har en sida om ESPR med kravet på digitala produktpass, kommissionens arbetsplan och de samråd som pågår. På sidan finns också kommissionens dokument "Digital Product Passport: Frequently Asked Questions (FAQ)", version 1.0.

Enligt regeringens promemoria från 19 september 2025 är det Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Upphandlingsmyndigheten och Swedac som för Sverige arbetar fram synpunkter när kommissionens förslag diskuteras i ekodesignforumet och dess expertgrupp för medlemsstater. Uppdraget gavs i myndigheternas regleringsbrev för 2025.

Vem kontrollerar vad?

Ansvaret är delat efter produktgrupp, med ett undantag för ämnen som gäller alla grupper.

För de produktgrupper som står i kommissionens arbetsplan betyder det att textil, däck, möbler, madrasser, järn och stål och aluminium hamnar hos Naturvårdsverket, medan ämneskraven i samma akter kontrolleras av Kemikalieinspektionen. Promemorian motiverar fördelningen med att Naturvårdsverket har kunskap om de egenskaper ekodesignkraven ska förbättra, till exempel återanvändbarhet, materialåtervinning och klimatavtryck.

Måste produktpasset vara på svenska?

Ja, för de uppgifter som en delegerad akt kräver. Förordningen (2026:1739) med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om ekodesign, utfärdad 27 augusti 2026 och i kraft 29 september 2026, säger i 3 §:

Information som ska lämnas enligt informationskraven i en delegerad akt som har antagits med stöd av artiklarna 4 och 7 i EU-förordningen om ekodesign ska vara på svenska.

Enligt Naturvårdsverket är det digitala produktpasset det sätt som informationskraven paketeras på. Ett pass för en produkt som säljs i Sverige behöver därför kunna visas på svenska. Ett pass som bara finns på engelska klarar inte kravet, även om EU-försäkran om överensstämmelse enligt 4 § får vara på svenska eller engelska.

För ett varumärke som säljer i flera länder är det enklast att ha översättningen i passet från början, med samma data och ett språk per marknad.

När börjar kraven gälla?

Inget digitalt produktpass är ännu obligatoriskt enligt ESPR. Kraven gäller först när kommissionen har antagit en delegerad akt för produktgruppen, och tillämpningen får som huvudregel inte börja tidigare än 18 månader efter att akten trätt i kraft (artikel 4.4).

Kommissionens arbetsplan för 2025–2030 (COM(2025) 187), som Naturvårdsverket återger, anger när akterna beräknas antas:

Batterier följer en egen förordning. Batteriförordningen (EU) 2023/1542 kräver batteripass från 18 februari 2027 för LMT-batterier, industribatterier över 2 kWh och elfordonsbatterier (artikel 77.1). Bärbara batterier och startbatterier omfattas inte. Naturvårdsverket har enligt 24 a § miljötillsynsförordningen tillsynen över producentansvaret i batteriförordningen. Läs mer i EU:s batteripass: krav och deadlines.

Hela tidslinjen finns i Tidslinje för ESPR-efterlevnad.

Vem ansvarar för passet i företaget?

Enligt Naturvårdsverket är det tillverkaren som ansvarar för att produktpasset finns om produkten tillverkas i EU, och importören om den tillverkas utanför EU. Produkten ska, om akten kräver det, ha en väl synlig etikett med QR-kod som leder till passet, och den ska synas även vid distansförsäljning. Tullen kontrollerar vissa uppgifter i passet vid import.

ESPR räknar upp sex ekonomiska aktörer med egna skyldigheter, däribland återförsäljaren, som ska se till att passet är lätt att nå för kunden. Vilka de är och vad var och en ska göra står i Sex ekonomiska aktörer, inte fyra.

Vad Naturvårdsverket har sagt om batteripass och produktpass

I ett yttrande den 11 september 2025 om kommissionens omnibusförslag om digitalisering välkomnar Naturvårdsverket att dokument ska kunna lämnas digitalt. Myndigheten pekar samtidigt på två saker. Kraven för batteripass i batteriförordningen och för produktpass i ESPR är inte identiska, vilket kan ge särskilda utmaningar. Och om ett batteri tas ur en elprodukt blir QR-koden otillgänglig, så förslaget bör kompletteras med hur informationen kan nås utan QR-kod.

För den som bygger pass för både batterier och andra produkter betyder det att datamodellen behöver klara båda förordningarna, och att länken mellan batteriets pass och produktens pass inte bara kan hänga på en etikett.

Vad ett svenskt företag kan göra nu

1. Ta reda på vilken myndighet som gäller för era produkter. Energirelaterad produkt: Energimyndigheten. Annars Naturvårdsverket, och Kemikalieinspektionen för ämneskraven.
2. Planera för svenska. Informationen som en delegerad akt kräver ska finnas på svenska enligt förordningen (2026:1739).
3. Följ arbetsplanen för er produktgrupp. Räkna med minst 18 månader från att en akt trätt i kraft till att den tillämpas.
4. Kontrollera kläder och skor. Förbudet mot att förstöra osålda kläder och skor gäller redan för stora företag, och tillsynen ligger hos Naturvårdsverket.
5. Testa passen ni redan har. Validatorn kontrollerar ett pass mot EN-standarderna och ESPR:s grundfält, och DPP Academy går igenom kraven steg för steg. Bakgrunden till förordningen finns i ESPR förklarad.

Vanliga frågor

Vilken myndighet kontrollerar digitala produktpass i Sverige?

Naturvårdsverket är marknadskontrollmyndighet för ESPR enligt 24 c § miljötillsynsförordningen, sedan 12 augusti 2026. Energimyndigheten kontrollerar energirelaterade produkter (27 b §) och Kemikalieinspektionen ekodesignkrav som gäller ämnen (21 §).

Är digitala produktpass obligatoriska i Sverige i dag?

Inte enligt ESPR. Passet blir obligatoriskt för en produktgrupp när kommissionen har antagit en delegerad akt för den och tillämpningsdatumet har passerat. Batteripass enligt batteriförordningen krävs från 18 februari 2027 för LMT-batterier, industribatterier över 2 kWh och elfordonsbatterier.

Måste ett digitalt produktpass finnas på svenska?

Den information som en delegerad akt kräver ska vara på svenska, enligt 3 § förordningen (2026:1739), i kraft sedan 29 september 2026. EU-försäkran om överensstämmelse får vara på svenska eller engelska.

Vem ansvarar för förbudet mot att förstöra osålda kläder?

Naturvårdsverket har tillsynen över artiklarna 24.1, 25.1 och 25.2 i ESPR, enligt 24 § punkt 6 miljötillsynsförordningen. Förbudet mot att förstöra osålda kläder och skor gäller från 19 juli 2026, med undantag för mikroföretag och små företag.

Var hittar jag Naturvårdsverkets information om produktpass?

På myndighetens sida om EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), där också kommissionens FAQ om digitala produktpass ligger.

Källor

• Miljötillsynsförordning (2011:13): 21 §, 24 § punkt 6, 24 a §, 24 c § och 27 b §, ändrad genom förordning (2026:1463), utfärdad 25 juni 2026, i kraft 12 augusti 2026. Riksdagen · SFS 2026:1463
• Förordning (2026:1739) med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om ekodesign: 3 § och 4 §, utfärdad 27 augusti 2026, i kraft 29 september 2026. SFS 2026:1739
• Klimat- och näringslivsdepartementet, promemoria Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om ekodesign, KN 2025/01772, 19 september 2025: avsnitt 4.7, 6.1 och 6.3. Regeringen
• Naturvårdsverket, EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), granskad 18 augusti 2026. Naturvårdsverket
• Naturvårdsverket, yttrande om omnibus IV, digitalisering och gemensamma specifikationer, 11 september 2025. Naturvårdsverket
• Förordning (EU) 2024/1781 (ESPR): artiklarna 4.4, 9, 24 och 25. EUR-Lex
• Europeiska kommissionen, arbetsplan för ekodesign för hållbara produkter och energimärkning 2025–2030, COM(2025) 187. EUR-Lex
• Förordning (EU) 2023/1542 (batteriförordningen): artikel 77.1. EUR-Lex